Ur smälta blixtar,
en stor sjungande mage
uppfyller världen.

*

Explosionen komma blå.
Vi kallar den
jordens atmosfär.

Sen, en fet vind västerifrån,
dallrande, tinglande.

*

Om det fanns ett ögonblick
av medgivande
är du redan på väg,
för du accepteras för ditt accepterande.
Så ljus är friden.

*

Vinade himlar,
mandelvind i skall.
Åt vart må du vända,
du vilda fall.

*

Där, interfererar aldrig
Det är före, innan
man vet.
Det man vet föds
ur det som först är.
Vi är försenade.
Födda att så
följa och vara
dansarna.
Om viljan
finns.

I det vita, svala.
Ett ritat stearinljus,
bredvid ett verkligt.

det ur världen
brinnande svaret
Men där
som sagt, ett ritat stearinljus.
(Vem be till?)
Teorin.
Som sanning bränner.

*

Låt hoppet mala (eller är det inte gråt nog?).
Låt hoppet få mala,
frigjort genom allt.

*

Solnedgångens flöde krymper
för att bli lättare att se i min hand.

*

Jag ryckte bort skuldran
av det sparsamma sortimentet,
och ingen stod upp – ingen reste sig.

*

Han har tagit från mina 'svårt'
och blivit form, ett heltal.

*

Av liv är du kommen.
Inget annat.
Vem är jord?