Idag tar jag en rysk dag.

Jag drar ner persiennerna,
och tänder stearinljuset i köket.

Och kommer inte att svara i telefon,
eller att öppna dörren om någon knackar på.

Jag har satt på Rimsky Korsakov.
Symphonic Suite. Shéhérazde Op. 35.

Och när den tar slut blir det Prokofjev.

Och kommer att läsa Fjodor Dostojevskijs novell,
”En löjlig människas dröm. - Son smesjnogo tjeloveka.”


Och tänka på mina minnen,
från utemarknaden i bitande kyla,
på Ismaloskaya utanför Moskva.


För i dag får världen klara sig utan mig.


Utan den ensamma löjliga människan.