Vid silverfall, skogar och hagar
ligger det en sjö
som mitt minne alltid behagar
och så ska göra till den dag, jag slutligen dö

För vid ett rött hus med vita knutar
idylliskt och så fint
jag förr plockade smultron och jordgubbar
och lekte att grus var mynt

Och från dess brygga kunde Billingen
skådas genom dimma
Jag pratar om sjön Ämten --
platsen där jag lärde mig simma

Med morfar vi rodde
till Farfars hatt och Odelieö
Ibland vi dit paddlade
ifatt, i dess ljuva miljö

Rosor, sippor och prästkragar
kittlade mina små tår
Med kikare vi skådade fåglar
och efteråt fick vi smaka, de godaste av kakor

Så många insekter det fanns att studera
iklädd gräsfläckade knän
På flotten jag läste och började fundera
över hur livet fungerar för små flygfän

Mormor i sin hängmatta
morfar med sina projekt
varför är det först nu jag börjar fatta
att jag från barndomen hade för brått med att bli väckt!