Vem har inte råkat ut för den?
Vem har ej blivit bedragen eller övergiven?
Vem har ej förlorat den som minst kunde förloras?
Vem har inte blivit kär på nytt och fallit
efter att ha blivit endast sviken och bedragen?
Vem har inte givit upp blott för att börja om igen
och satsa vilt på nytt på blott de osäkraste kort?
Vem har ej gått in i väggen efter att ha ignorerat
alla varningar och järtecken och dåliga prognoser?
Vem har inte krossats och dyrt lovat: "Aldrig mer!"
blott för att falla strax på nytt för första bästa
och helt medvetet bedra och grundlura sig själv?

Dess värre är det så som kärleken fungerar.
Den är blindfödd och kan aldrig genomskåda eller vakna själv.
Den är nattfjärilens självdestruktiva låga
som den måste vidbränna sig själv vid
helst så att det gör så ont som möjligt
för att passionerat blott utsätta sig på nytt för samma självförbränning.

Smärtan får dig dock att känna att du lever,
och det är väl livets enda egentliga mening:
att du skall få känna att du lever.