Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stockholm vill inte ha mig


Har åkt samma tunnelbanelinje hela mitt liv snart
Det ser alltid likadant ut, sorgligt
Marken är alltid lite våt, lamporna reflekteras lite svagt
Några få bilar, nästan alltid volvo eller skoda
Det känns annorlunda på natten, alltid ensam i tunnelbanan
Alla som är här den här tiden kommer från en misslyckad kväll eller föräldrar från någon AW
När man kollar ut från alviks bron är det kolsvart, undrar om man är lyckligare utanför allt det här
Kanske går det en båt från alviksstrand, kanske skulle man ta den? Om den nu gick, vet att dom hyr ut kajaker iallafall
Hatar storstan, hatar att gå ut, hatar att känna tvånget
Men mest av allt hatar jag att jag så gärna vill, vill så gärna leva det
Vara den glada ungdomen i sina primdagar som dricker med klass, stilfullt berusad
Inte packad på bar 08
Dom dricker inte för att dom är ambivalenta, totalt
Usch jag vill längta efter nåt
Jag vill ha nånstans att gå, men kvällen slutar alltid i reträtt
Stockholm vill inte ha mig
Hatar att vara för ung, och snart för gammal




Fri vers av Sjoholm
Läst 221 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2018-03-10 00:18



Bookmark and Share


  Linil VIP
Känner igen mig i din beskrivning. Bra förmedlat.
2018-03-10
  > Nästa text
< Föregående

Sjoholm
Sjoholm