När jag mår så här vill jag inte ta hänsyn till mina behov.

Jag känner inte att jag har kontroll över mina känslor, varför mår jag så här?

Då tänker jag inte äta, magen kurrar. Tänker inte gå på toa, blåsan trycker. Tänker inte klä på mig, kroppen fryser så den skakar.

Kanske är det ett sätt att bevisa för mig själv att jag inte behöver något. För oftast blir det så här när jag känner att du inte behöver mig.

Men jag behöver ingen, eller inget. Så det spelar ingen roll.

Men varför mår jag då så här?