Till dess jag såg hur arga och ledsna vi var
undrade jag på vägen om det var nödvändigt
att göra varandra så illa. Jag jobbar för att bli
totalt likgiltig, vilket jag också är. Men likgiltighet
är inget annat än att jag inte längre vill ha
med primitivismen att göra som verkar vara lite
utbredd hos personen ifråga. Kall, så kylslagen,
konstaterar jag så om den satans Urban.

Du sliter sönder mig, en Djidder, att allt blir trasor,
den kärlek som jag har känt en gång i tiden är försvunnen,
att en relation med någon inte känns aktuell.
Törsten kan de få ägna sig åt hur mycket de vill,
det struntar jag fullständigt i.

Satans Urban kan gott lämna folk i fred.