Där solen inte behöver strida
står jag och slår ifrån mig julivärmen:
Du är för varm och privat.
När solen är på väg ner ser jag det yttre dunklet
hur alla sol och vårare har gjort fel -
avgörande blir valet i kvalet mellan
könets mörker och könets ljus.
Likt brunbärande träklossar lever de utan insikt,
halsstarriga är de ändå.
Idag är det torsdag i april och snörisk.
Jag vandrar med mina kalla och ensamma ord
som ett träd om våren lyfter tyngder av en vårtid.
Biceps ersätter gäddhäng, men stark är jag ändå.
Och andas in kilos från äppelkakan efteråt