Spegel spegel på motorvägen där
Säg mig vem som vaktar landet här
Jag kommer med en armé av fartyg nu som seglar in över djuphaven
mot ljus i motljus
innan jag hamnar i hamn
med blod svett och skålar
till bredden fylld med adrenalin
Enastående står vi enade
redo att gå i ide när det lider mot slutet på tiden
redo med dödsdom och livrem
"Var på din vaktpost"
Det var längesedan du for nu
jag har hunnit plocka poäng, spara tid, ruva på tankeägg
reta upp mig på att saker upprepas
alla mina inre rum är annorlunda
det är istid i vardagsrummet
och vi vandrar mest som andar bland vanliga andra,
vanligt folk, som samlar grejer
Med galenskapen som en galen egenskap för att skapa våra egna egon
Men i dag står vi här. Redo
Vad hade jag förväntat mig?
Väntat i förväg
med framtidstro och baktidstro
Vad trodde jag?
Jag ser din skallgång
som skall gå över blodstänkta golv, fallera
som lånat av underjorden sin färg
Men det här är i Överlandet, i underkant
herregud vilken mardröm (malström)
Jag väntar här, med sinnet på vid gavel
för jag vet hur det blir, du kommer vrida min tanke ur led
Har lagt alla åsikter prydligt i lådor
avväpnat mina tungor, sänkt våra åror
och verb, målat alla avigsidor i vår historia svarta
("Ord" är ju bara ett ord för ord och det största är ändå ordlöst, inget att orda om)
jag har famlat fumlat ramlat omkull
Dagen du for satt jag vid fönstret
och betraktade tågen som gick mot världen ovanför
medan det drog och ekade och ljusåren strimlades längs sidorna
På radion sjöng de om frost och tysta steg mot London
och solkatterna dansade som uppjagade tussilagor i fönsterkarmen
medan jag såg hur all konst i världen var ett spel för gallerierna
konstlad intrig,
myrornas krig
jag blev kvar här, som en sömlös rörelse i en strömlös stad av sömnlös förströelse
Nu står vi redo
Jag hör alla möjliga vägar framåt
De som vi segrar med
Tillsammans – vår armé är en och samma sans
En kung för en drottning
en tand för ett sandslott
Förtöjda i varandra, är vi (inuti)
Fördömda att vandra
i evig remi