Du är helt underbar,

Allt jag någonin drömt om. Allt han inte hade.

Du håller upp dörrar, låter mig aldrig vänta själv, tar fram ditt kort innan jag ens hunnit säga att jag kan ta det.

En gentleman helt enkelt. Och jag tror att jag börjar bli kär för att varje gång du kysser mig kan jag inte låta bli att fnittra av lycka.

Men jag är rädd - kommer du lämna mig som han gjorde? När du får reda på hur jag känner - kommer du inse att du inte känner detsamma? Att jag inte är värd att vänta på?