Jag trodde
att jag var så många steg förbi
men varenda hörn
gör ont
Du saknas
i min hand,
varför
kommer du aldrig hem?
Varför
vaknar jag aldrig?
Jag har intalat mig
att jag inbillade mig
vår magi,
och kanske
gjorde jag det
bitvis,
men du vet
precis som jag
att vi var något särskilt,
vi var något mer
Nu när du inte är här
ekar ord
mot tomma väggar
och minnet av ditt leende
krossar mitt hjärta
D
u
ä
r
v
a
c
k
r
a
s
t
Fotografier
som sparats på insidan,
etsats fast
Jag har aldrig sörjt
så som jag sörjer dig,
strålar av smärta
ut i fingertoppar
Jag har träffat
någon annan,
någon som inte är du,
och inledningsvis
älskade jag
att han hade
det du saknar,
men nu saknar jag
allt jag älskade
och varje gång
jag tänker på honom
påminns jag:
D
u
ä
r
v
a
c
k
r
a
s
t
...
Marcus