- Aj då! Din panna blöder kraftigt. Vad har du gjort? frågar Spegel-Lenny
- Oj! Just det. Jag ska berätta för dig vad som hänt. Dum-Jenny torkar blodet med tröjärmen.
- Så här var det, spegel-Lenny. Jag byggde luftslott och skaffade stora förhoppningar om den här snubben (Full-av-sig-själv-Robban) förstår du. För att sedan stånka pannan blodig för att verkligen få drömmen att gå i uppfyllelse om ett "glad i alla sina da'r"-öde. Dum-Jenny Ler och gråter samtidigt.
- Men vad fan Dum-Jenny. Spegel-Lenny lägger huvudet på sne och tittar med ömkande blick.
- Jag vet... Förresten vad är klockan? säger Dum-Jenny, något stressat nu.
- Den är kvart i ge upp, hurså?
- Hoppsan! Bussen till För alltid bitter och ensam går snart. Vi ses i nåt skyltfönster nån dag. Dum-Jenny vinkar med sin blodiga tröjärm till Spegel-Lenny. Smäller igen dörren efter sig och haltar iväg, likt en skadeskjuten kråka till hållplatsen...