Kvällstankar sänker sitt
dova sken
över skog och havsvikar
själen speglar sig
i blänkande vatten
som stelnat i rörelsen

en flik av mitt liv
faller ner
i de mörka vattnet
jag bleknar
kylan sprider sig



men morgonen gryr



så vaknar vinden
ömt och varsamt
viskande
i mitt öra
du är underbar
ta hand om
det vackra
som är du.