En man gråter
precis blivit
dumpad

Jag håller för öronen
Inte för honom
utan
För de vitklädda
bäbisarna
som
krossar glas
pumpar bas
på sitt jävla flak

Och ja,

en grinig tant
Det har jag blivit
25 år
och får pengar för
terrorn

Och ja,

Kanske blir det så
När flickor läser
"Sein und Zeit"
på plugget och
inser att,
den där tyska nazi-filosofen,
hade rätt

Så jag går fram
ger honom en
näsduk

Han tackar, men
jag tittar bort

"Det är viktigt att sörja",

säger jag och
duken blir våt

"Jag har sörjt hela mitt liv",

svarar han och
jag bara
nickar
för
tiden tickar
som en

bomb.

Jag sa det inte
aldrig
men

jag tänkte det:

Bäbisarna varje år

De i vitt
med mössor,
med rosor

De firar
och sörjer
sin egen

död

För de vet
att de aldrig kommer vara med
på begravningen.