Du är jordgubbschoklad, darrande svettkalla nätter, varma händer under blacklight runt min midja, den vackraste vita kappan som försvinner bland människorna som rusar i korsningar, du är övergångsställen, i hav av myllrande kroppar, du är ett skratt över en delad vaniljmilkshake i ett femtiotalsglas, historier som ständigt flödar fram längs bakgatorna och in i taxibilar, tunnelbanor och bort, du är det sjungande ekot från en takterass när den första snöflingan faller mot tungspetsen marken värker ibland där du gått och i vissa spruckna trottoarer har du lämnat fotspår

Du är ett andetag
en glömd tyngd mot lakanet

bara varm hud och mörker där andarna tar form