Jag älskar så när hjärtat sviker
Jag älskar när min värld går av
Jag saknar hur fioler skriker
När glädjen blir till blodigt skav

Jag vandrar över brända ängar
På fötter rispade av glas
Jag kastar mig i kalla sängar
Och gråter i extas

När sången tystnat kan jag spela
Fast jag inte vill
På mitt eget sinnes fela
Alldeles intill

Och i gryningen jag vandrar
Över vassa spjut
Mot det mörker som aldrig klandrar
Ens en Mårrans tjut