Stormen ber om din kropp
blåser mjölkörtsdunen ur dina skyddande händer
hundlokans gängliga fröställningar rasslar i vinden
det ryker ur din mun

så för du undan sömnens förhängen
och hennes fingeravtryck framträder på din bröstkorg
som försökte hon öppna revbensburen
och släppa dig fri

du står på glänt i skogsbrynet
strandskapet omkring dig
öppnar sig som ett öga