Jag får gåshud av rädsla och skepsis för denne stenåldersmänniska.

Vi lever i en annan tid nu, marker jag med en avvisande åtbörd.

Det är då jag får ett vapen riktat mot mig.
En spetsklämma i en handlast med en stor boll.
En portugisisk liten flicka kommer fram till mig.
Det var bara gerillan, ursäktade hon sig.

Låga stadier är primitiva och alltför lätta att observera.

Grodynglet på skogsstigen äts om några timmar upp av en huggorm. Ljuset bakom berget har ingen annan betydelse för de små djuren än att de kan stiga fram ur snåren och torka sig av regnet i solens åstundan av en livgivande värme, men bara för att snart dö.

Nu har vi tekniska prylar som fortfarande förmedlar gutturala läten, den magiska rösten ur högtalaren, saxofonen. Rituella tvång i refränger.

En marängstämma, plötsligt gäll. Hjärtskärande bryts sockervadden av.
Bosse låtsas vara en klok radiopratare, men är av den värsta manipulativa sorten. Han överfaller henne och viskar en kall fråga mot hennes bakhuvud om något misslynt skvaller till gospelmusiken.

Du kommer aldrig få veta mitt namn.
Kyrkogårdsmystik, gillar du inte det?

Kören kommenterar repliken:
Gospelmusik som kan vara så estetiskt skön.

Nej, jag kan inte ta ansvar för hur andra är.
Sången tilltalar mig inte.

Ser du jag lär
i hågkomster och svinn
i dagarna som kommer
måndagar till söndagar återvänder
med nya lärdomar.

Kroppsvikt och tyngder
vindarna drar förbi
jag sitter ned med bägge fötter vilande.

Ser ljuset från väst upplysa
själen är immateriell
väger allt som existerar
i den tillvaro, där man gör och tänker.

Pannan är högvälvd och en aktuell kroppsdel.
Ögonen smalnar av och vidgas av landskapen.
Händerna vilar i skötet och skriver ibland för hand
eller på datorns tangenter.

Ser du jag lär
att inte viska om andra världar,
inte heller använda sordin,
lägga band på utan låta allt drälla fram.
Drällningar, det nya, du vet.

Varat är alla oändliga möjligheter som språket är.
Kunskap är beroende av sinnliga upptäckter genom ens
geometriska förmågor att mäta föremål i tid och rum.

En ring.
En penna.
Ett par moln.
En grön tro.