När det kommer till faderskap finns det inget rätt eller fel.
Det finns inget facit.
Bara lagar som talar om vad man inte får göra.
Men inget konkret som talar om vad som är rätt.
Vi är alla olika och har därför olika uppfattningar om vad som är rätt och vad som är fel.
Och din uppfattning är, enligt mitt vuxna jag, den bästa.

Stig Olof Johansson, min älskade pappa.
Sjökaptenen som seglat över "alla de sju haven".
"Ensamvargen" som sänkte sina murar och släppte in kärleken på Luciadagen för över 20 år sedan.
Vilket resulterade i en stor förändring.
Du gick ifrån "me, myself and I" , till att bli en del av en familj bestående av dig, en otroligt vacker kvinna samt hennes tre söner.
Mina halvbröder, Daniel, Andreas och Mattias tog du till dig som dina egna.
Du har lärt dem alla att köra bil och typiska "killgrejer" som kan vara bra att kunna i livet.
Idag, när de själva har familjer som ser upp till dem
Och hus att ta hand om
Är de tacksamma för allt du lärt dem
Du är den första de ringer till när de behöver hjälp,

Den vackra kvinnan jag nämnde ovan blev sedan med barn och du skulle bli pappa.
39 år gammal, mitt i din karriär som du så kämpat för, valde du att kliva i land och ta ett jobb som hamnchef.
En gång sjöman, alltid sjöman brukar man säga och jag vet hur mycket du längtar tillbaka ut till sjöss, varje dag.
Jag är ofta rädd att du känner dig fången och olycklig
Men det är såklart du som gör det aktiva valet
Varje dag.
Idag har du något som du värdesätter högre, nämligen vår familj.
Trots att alla barn är vuxna nu, vill du ändå finnas här för oss.
Det är den finaste kärleksförklaringen jag kunnat tänka mig.
Detta om något, är ett tecken på gott faderskap.

Under min uppväxt har du stött på diverse hinder.
Det första hindret var att jag var en tjej, en känslig och försiktig sådan.
Att pusha och uppmana mig till att lyckas fungerade inte på mig, utan det fick snarare motsatt effekt.
Detta skapade frustration hos dig, det här var vad som funkat på dig och som funkar på många andra!
Det här är ju vad som var rätt!
Du såg mina förmågor och resurser, vilket jag inte gjorde
Och du ville därför få mig att bli det bästa jag kan bli.
Men hur skulle du lyckas nå mig?
När jag sedan blev sjuk vändes ditt liv upp och ner.
Du saknade kunskap om denna typ av sjukdom och du ifrågasatte att det över huvudtaget existerade, vilket det tyvärr gjorde.
Du skuldbelade dig själv.
Och det vart ännu svårare att nå mig.


Nu är jag så gott som frisk.
Nu är jag mer redo för framtiden än jag någonsin varit.
Idag ser jag positivt på min framtid och jag lägger just nu grunden till den.
Men jag sakna ditt "pushande"
Nu när jag är mogen för det.
Jag saknar den där lilla gnistan som startar elden
Pushandet som tyder på att jag gör rätt
och som blir ett kvitto på att jag går åt rätt riktning.

Nu när jag vuxit upp inser jag hur lika vi egentligen är, du och jag
Vi har samma konstiga humor
Vi är lika galna på ett underbart sätt som bara vi är
Och vi har även samma blodgrupp,
en sådan som alla kan ta emot blod ifrån
Vilket får blodcentralen att älska oss
Men min kärlek till dig är givetvis så mycket större, pappa.
Det finns ingen jag har så roligt med som med dig
Det finns ingen som gör mig så glad som du gör.

Likt som med faderskap finns det inget rätt eller fel gällande vilken väg man väljer i livet.
Det finns inget facit.
Bara lagar som talar om vad man inte får göra.
Men inget konkret som talar om vad som är rätt.
Därför är du så viktig, pappa.
Du är min vägledare,
Min kritiker och granskare,
Och min största beundrare
Du är min trampolin som jag tar sats på för att ta mig framåt i livet.
Det här talet är tillägnat till dig Stig Olof Johansson,
Min älskade pappa.