Det bryter
strandstenen reser
fram och tillbaka
i dyningens tafattlek

Ejderdagiset
lyfter och sjunker
under havstrutens
hungriga ögon

århundradens blickar
spanar
efter segel
och vrak

badhjävlar
spönissar
ålakråker
förpestar tiden

och sitter
på klipporna
skriver olycklig
kärleksdikt

skiten
rinner vit
efter bergen
förpestad granit

de tidlösa
tar sig en gök
gapskrattar
åt elendet