Jag kan inte tvinga
få dig att våga
sänka garden och utan pansar
bara älska

Så jag ber - snälla förstå

det är ett krig du gav mig
på ett slagfält utan skyttegrav
att hopplöst falla, utan skydd
förälskat i

Älskling

otillåtet och förbjudet
att yttra, avfyra - jag vet
men Älskling

ser du inte?
Jag förblöder i dina armar

ur de kulhål
din kärlek ger, när du om
och om igen tillgivet siktar
viskar

”Saknar dig Camilla, vill stå
vid din sida”

Jag kan bara bända, så mycket
utan att stupa – sluta leva
det är granatsplitter som slår, penetrerar
mitt hjärta

Jag trött, orkar inte strida mer
min bröstkorg är punkterad
så nära att brista
Jag ger upp, men ger Dig
min vita flagga

Älskling

känn det inte som en kula
som träffar, för att döda
säger det utav välmening
för att läka

du får välja
vem eller vilka, som vinner
i detta förförande, förödande
ändå vackra krig
vi utkämpar

likt två, sida vid sida
förälskade soldater