Jag föddes i regn och av regn skall jag leva
Tills himmelns tårar sköljer rent min tomma grav
På ödets svarta lyra med brutna fingrar spela
En sorgsen melodi för ett kallt och stormigt hav

I de mörka stormarna finns söndertrasade skepp
Med brutna master och besättningar av spöken
De kommer aldrig komma loss från dödens grepp
De är sjömän på drift, i deras hjärtan en kal öken

Havet begraver deras minne, det dränker deras sorg
Allt försvinner in i en kraken som kallas för tristess
Den äter vilsna själar på hopplöshetens torg
För att inte slukas krävs mod, styrka och finess

De som är kvar får utstå vindar som sliter deras segel
Det kalla regnet sköljer över deras trötta kroppar
De betalar dyrt för att kunna se sig själva i spegeln
Men det är en skatt värd mer än en av guld och koppar

Jag föddes i eld och av eld skall jag dödas
När helvetes flammor förtärt min blöta själ
Född och död för att ur askan återfödas
Ett brinnande bål, en fågel evigt spirituell