Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


enslingen. Storm

Kring min kind piskar vinden
Och i min hand slår hans ton
Kring förilsknade grenar
Stirrar varg ovan mon

Vid min sida mitt byte
Jag vaktar till spis
Där mot varg järv och lodjur
Mot regn vind och dis

Under natten jag spjälkar
I mörker mitt ben
Endast upplyst av ögon
Och ett morrande sken

Med min påk ilsket viftar
Tills solen når gren
Visar stig skuggor skiftar
Mot min släde och ren

Framåt spår haltar stakar
Drar mig töm tätt mot bröst
Flämtar gnyr andfådd vakar
Letar ljus hopp om höst




Fri vers av Gin83
Läst 505 gånger och applåderad av 16 personer
Publicerad 2018-11-02 16:03



Bookmark and Share


  Monica Lindgren
Kuslig, suggestiv stämning. Ordvalet...
Mycket bra!
2021-06-14

    ej medlem längre
Ingen konstruktiv kommentar har jag men den var riktigt bra skriven =)
2020-11-03

    ej medlem längre
Jag får en stark känsla av en ensamvarg som åker slädspann i ett ensligt landskap i skymningen, lite som att förflyttas bakåt i tiden mot något råare och mer primitivt. Det förstärks i kontrast mot den stramare rytmen och rimmen. Glad att ljuset finns inom synhåll!
2020-04-21

  annapoem
Blir lite mörkrädd ju.
2018-11-03
  > Nästa text
< Föregående

Gin83
Gin83