En rymd öppnar sig i skogens inre schakt
Letandet efter nya frågor
Och en fond för förklaringarnas dokument
En stor mörkgrå varelse klättrar upp ur sten och mull

Dess blöta hår utsöndrar syre
Knogarna och knäskålarna är av bark
I öronsnibbarna dinglar sotade lyktor
Hon tar emot sälta och ogjorda episoder

I jättinnans kupade hand bildas en liten pöl
Hon reser sig och häller dropparna över lärkkronorna
De tidlösa monumentens rötter pulserar
Gräset, örterna och bären omhuldar

Åter bredvid grusvägen, den bekanta
Det knakar till, marken skälver och stagnerar
Vindpusten bokstaverar - hemma är inte en plats
Tiden rättar in sig i sitt eget led