... någon som
man kommit att tycka om
men ändå kanske inte ens
ännu hunnit träffa någon gång ...
... blir saker och ting
inte alltid helt enkla
att förstå sig på
när man inte vet
riktigt vad det är
som händer och sker ...
Ty även om orden jag läser
i sig kan ge en bild inom mig
som berättar om
det jag kan ana är på gång
är kanske det jag känner
inte det riktigt det samma
som det som verkligen är
men som jag inte kan se ...
... likväl kan känslan
visa på mer
av vad som verkligen händer
än jag skulle kunna uppfatta
om jag hade kunnat se ...
Men någonstans inom mig
känner jag intuitivt
att det är mer rätt än fel
när jag väljer att lita till
vad känslan berättar för mig
om vad det är av allt det där
i situationen som gör
att jag överhuvudtaget
bryr mig och engagera mig vill ...
Ty det som är avgörande för mig
är att någon jag bryr mig om
uttryckligen vädjar om att
få hjälp och stöd av mig
för att kunna ur en
aktuellt allt för svår situation
finna en väg för att klara sig ...
Av erfarenhet
är det så att jag inom mig vet
att de allra flesta som
finns i min omgivning
och känner mig
och som jag tycker om
vet att när de ber mig om stöd
och uttryckligen ber mig om hjälp ...
... så är jag inte den som sviker
utan de vet att jag står kvar
även om de sen tappar bort sig själva
och sin misstro ut till universum skriker ,,,
... Det är därför de ber mig
istället för någon annan
eller några andra ...
Ibland det händer
att kombinationen av
det jag av mig själv ger
och det stöd och den hjälp
jag direkt och indirekt sänder ...
... i stunden som är
i den aktuella situationen
nu och här
kanske känns som det
upp och ner på det mesta vänder
och om jag inte utifrån erfarenhet
visste att det är så det ibland kan bli
och att tvivel kan väckas inom mig
när jag märker att gensvaret i sig
kanske inte är det jag förväntat mig ...
... så skulle jag börja tvivla
på min förmåga
att kunna svara upp
med det hjälp och stöd
som förväntas av mig
när det av mig efterfrågas ...
Men tiden brukar visa på
att jag gjort allt jag kunnat
och att det jag gjorde
till slut blev rätt ändå ...
... Någonting den jag hjälpt
även själv så småning om förstår
om än det kan dröja till rätt långt efteråt ...
Ty de som känner mig lite mer
vet att man inte frågar och eller ber
om att jag ska finnas till och ge mitt stöd ...
... om man egentligen inte vill ha någon hjälp
utan blott enbart önskar väcka uppmärksamhet ...
Min uppmärksamhet och bekräftelse
är inte så svårt att få ändå ...
... inte för dem som jag bryr mig om
och tycker om och som jag är medveten om
finns i mitt universum ...
- Däremot är jag inte den som spelar med
i sådana spel där behovet av
bekräftelse och uppmärksamhet
missbrukas på olika sätt och vis
och där min delaktighet
därmed blir helt fel
och just därför blir efterfrågad
för att den som frågar vill ha
min delaktighet som en aktivt
ingående del ...
- De jag bryr mig om
och som känner mig lite mer väl
skulle inte någonsin använda
min tillit och mitt förtroende
för att det ska kunna missbrukas
som en del i någon som helst form
av spel ...
För mina vänner
är jag en vän
som de känner
att de kan lita på
Något jag inte heller någonsin
skulle vilja göra någonting
som skulle ge dem anledning
att inte kunna fortsätta göra så ...
Ty jag tycker om att vara någon
man kan lita på ...
... men skulle kanske stundom önska
att en del av dem som litar på mig
också kunde ha en liknande önskan om
och i handling visa sig
vara detsamma för mig ...
______________________________
Tidigare publicerad här i december 2012
men saknar bäst före datum