Dagar tycks ibland längre
än dem tjugofyra timmar som nämns.
Har försökt fånga dagen,
leva för den,
eftersom jag velat veta hur det känns.
Men kan inte fånga något,
sedan leva för det,
om det man får tag i bränns.

Jag är i tunnel existens,
såkallat levande till viss gräns.
Livet och jag har många stunder,
dagar och sekunder,
då vi inte kommer överens.

Ps. I daglig existens med livet på karens.