PÅ KASERNGÅRDEN UNDER EXERCIS.

Furiren: Kan soldat Hård inte göra en korrekt anmälan?
Soldaten: Nej, Furir!
Furiren: Vad skall jag göra med Hård?
Soldaten: Vet ej, Furir!
Furiren: Jag kanske måste anmäla Hård för Kompanichefen.
Soldaten: Gör det, Furir!

PÅ KOMPANICHEFENS EXPEDITION.

Kapten B: Jag har fått in en anmälan mot Er, Hård. Furir Stridh menar att Ni
inte kan göra en korrekt anmälan. Stämmer det?
Soldaten: Ja, Kapten! Det stämmer.
Kapten B: Hur kan nu detta komma sig? Har Ni svårt för att tala? Ni är ju ändå
student.
Soldaten: Jag har inte svårt för att tala, Kapten. Men jag har svårt för att följa det
formella. Jag har en fri natur.
Kapten B: Men Ni måste förstå, Hård, att ett sådant beteende kan betraktas som
insubordination och kan ge er två dagars arrest. I det militära måste
vi följa våra regler.
Soldaten: Jag förstår detta, Kapten. Men min avsikt har inte varit olydnad. Jag
kunde bara inte uttrycka mig på föreskrivet sätt, när jag under
exercisen upplevde ett starkt behov av att behöva lämna truppen för
att kissa.
Ni förstår, Kapten. Jag är poet och poeter är noga med sitt språk och
mår dåligt, när de blir styrda. Man går liksom sönder inombords då.
Kapten B (leende, efter en stunds reflexion):
Nå, jag tror att jag förstår Er. Jag skall tala med Stridh om saken.
Kanske kan vi vara smidiga och finna en fungerande samexistens.
Jag uppskattar Er uppriktighet, Hård. Låt mig föreslå att detta samtal
stannar oss emellan! Klart! Slut. Utgå!

VÄRNPLIKTIGE SOLDAT HÅRD GÖR STÄLLNINGSSTEG, GÖR
HELT OM OCH UTGÅR.