... att  vi i varje
given situation,
som vi har berett oss på
att vi i just det sammanhanget
borde kunna
förvänta oss att vi ska se ...

En minnesfunktion
de allra flesta av oss
är begåvade med ...

Ser en konsert
från en känd scen
i en större stad
i ett större land
på en helt annan breddgrad ...

Det väcker minnen
inom mig till liv ...

... Minnen 
från en helt annan tid
tidigare i mitt liv ...

Ett liv där jag
stundom missbrukade
denna vår så
vanligt förekommande
minnesfunktion ...

När jag klev upp på scen
efter att ha genomgått
sedvanlig introduktion
där jag presenterats
med det namn jag valt
att använda för aktuell situation ...

... kunde flera såväl
bekanta som vänner
och andra jag mer
på mer perifert håll känner
finnas i publikhavet
vars bekräftelser
mig överöste
såväl vid presentationen
som efter att jag uppfyllt
den inför kvällen
förväntade prestationen ...

- Allt i vetskap
och trygg förvissning om
att när jag väl klivit av scenen
och sminkat av mig och klätt om ...

... kunde jag möta dessa
för mig inte alls privat okända
utan att de kopplade ihop mig
med den person
de nyss skänkt sin bekräftelse
för hans scenprestation ...

Det blev till slut
en grej i sig
att få och kunna uppträda
i olika typer av sammanhang
på olika scener 
under helt skilda artistnamn ...

... rätt många år ...

- Men med åren
förändrade livet sig
så även för mig ...

En dag fick jag nog
och drog mig stillsamt undan
för att leva ett helt vanligt liv
utanför scenen
bland människor jag känner
som bara känner mig som mig ...

En ny karriär
eller två eller tre
följde genom åren 
och även om jag lämnat
estradernas strålkastarljus
upptäckte jag hur svårt
det är att radera 
de kvarvarande spåren
av det liv 
jag lämnat bakom mig
för att äntligen få lov att vara
blott bara mig ...

Ty även inom en mer 
normal karriär
oavsett inom vilket
yrkesområde man är ...

... synes det som om
det dagliga yrkesmässiga mötet
med olika människor
 i de mest skilda sammanhang
inte skiljer sig så mycket som man kan tro ...

... från att som artist under antaget namn
stå på en scen ...

Yrkesrollen i sig 
blir en förklädnad
som trots att du använder
ditt eget namn
på något sätt medför
att även människor du känner
utanför ditt yrkesliv
när de möter dig professionellt
inte överhuvudtaget känner igen dig ...

Ibland 
saknar jag mitt ursprungliga liv
som internationell artist ...

... men bara ibland ...

Ty även om bekräftelsen
jag då ständigt fick
var underbar att få ...

... så var det allt det där andra
som väldigt få ens vill höra om
och än mindre förmår att förstå ...

- Den ensamhet 
och det villkorade existensberättigande
som efter att jag genom springan i ridån
sett publiken lämna lokalen 
för att tillbaka till sin egen vardag återgå ...

... med åren kom att bli 
en känsla som ej
blotta bara tog upp
allt mer plats inom
utan än mer 
kom att kväva 
själva glädjen med att få uppträda
som varit och var drivkraften
vilken inspirerade mig ...

- Att nå 
till motsvarande nivå
inom karriären
oavsett val av yrkesliv ...

... visar sig med åren
komma att väcka liknande
känslor inom till liv ...

- Men när jag möter människor
i olika sammanhang 
här och nu
oavsett situation
försöker jag minnas
hur det var och ännu är för mig ...

... när jag möter människor
som en gång känt mig
under något av mina
tidigare olika typer av liv ...

... och de behandlar mig
på ett sätt och vis
som jag smärtsamt väl
är medveten om
att om de mig kände igen
knappast skulle göra
någon gång ...

- Därför behandlar jag 
alla jag möter
utan undantag
oavsett yrkesroll
eller tidigare eller aktuellt
eventuellt kändisskap
eller annan status
eller brist på status ...

... med samma självklara
respekterande attityd
och förhållningssätt ...

- Oavsett om det 
anses så vara
fel eller rätt ...

Men för mig är varje människa
en unik individ
väl värd att respekteras
för den som den är ...

... så som jag uppfattar den
när vi möts oavsett situation ...

- Intill dess att den visar sig
vara en sådan person
vilken jag borde 
behandla med exklusion ...

- Men initialt väljer jag
att intet av nya möten
någonsin förvänta mig ...

- Varje ny person 
som kommer in i mitt liv
vill jag ge möjlighet
att få lära känna
utan förutfattade meningar ...

- Men jag vill få lära känna
den jag möter som den 
den är som person
och inte som den
den visar upp
i sin yrkesroll
eller i andra sammanhang
där den förväntas 
bevisa sig själv genom sin prestation ...

- Det är ju vad jag själv alltid 
önskat att få känna 
att andra ser mig som 
när de möter och lär känna mig ...

- Inklusion 
är väl nyckelordet
som närmast väcks till liv 
i tanken 
när jag betänker 
vad som är den vision
som driver mig
att förmedla det 
som jag i detta flöde
försöker förmedla 
till dig som just nu läser mig ...