Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En dikt om ett minne och hur det blev


Kajorna

När du kastade 

dina stenar

på kajorna

var du ännu kvar hos mig

 

du byggde ett torn

till himlen där du stod

det rasade till spridda klossar

fyllda av glömskans ögonblick

 

sedan vandrade du iväg

med dina första ord

kom aldrig mer igen

 med munnen full av frågor


Fri vers (Modernistisk dikt) av Fredrik Stillesjö
Läst 1045 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2006-06-22 08:42



Bookmark and Share

    Louvisa
Berörande, man kan inte låta bli att beröras
Jag läser in en sorg, men ingen sentimentalitet
En klar, helgjuten dikt
2006-11-12

  Bodil Sandberg
Hej Fredrik!Jag älskar andra versen!!!!Ja jag tycker om alltihop emn just andra versen rusar emot pupillen med brinnande lågor!!!!
2006-06-23

    NoMi F
En sorglig djup
dikt, som berör mig
in i det innersta
Bilderna flödar och orden
känns så närvarande.
Tycker om denna dikt
2006-06-22

  Madjori
Mitt hjärta blöder med dig....
....jag förstår ..... och jag vet.....
Berör mig djupt ...och är så vackert skrivet...

Vännen Madjori
2006-06-22

  karamellen
Läser och berörs...Upplever kärlek och broderskap, upplever sorg och saknad. Ändå är dikten på något vis vacker...
2006-06-22
  > Nästa text
< Föregående

Fredrik Stillesjö
Fredrik Stillesjö