Gryningen
sveper in
i efterdyningen

Ännu ej tänkta tankar
ur drömmar stilla vaknar

Smärtan gör sig påmind
när hjärtat obarmhärtigt bankar
smekt av minnen 
fördolda bland förvirrade sinnen

 en sval tidig sommarvind
och någonting jag saknar

Älvorna dansar
gård och tuva kring
Sveper in
och beslöjar
allt och ingenting

Drömmar blir till undran
en tanke till förundran
och stilla begrundan

Så många funderingar
och frågor utan svar

Älvors dialektik
är och förblir
en alltjämt outtalad replik
dväljd i dimhöljd mystik

Morgonen bjuder en ny dag
välkommen 
Natten har redan gryningen
tagit farväl

Älvorna dansar stilla ut
efterlämnar rofyllda sinnen
oberörda av alla upprörda minnen

och den undran
en tanke till förundran
och stilla begrundan
utan slut

över vad som finns kvar
av skillnaden mellan det som är
och det som en gång var

allt emedan solens första strålar
trevande börjar väcka liv i och sätta färg på
allt
tillvaron och de överlevande ...