Dina tårar smärtar mig
liksom din glättighet
får mig att känna lusta ...

I förrgår
var jag en människa
Igår blev jag en annan ...

En människa på flykt
i det förflutna ...

Idag
måste jag springa i kapp tiden
Om jag i morgon
fortfarande
Din glättighet vill känna
Höra dina mjuka varma ord
Se dig le med hela din kropp och själ ...

... och fortfarande vill få njuta
av dina porlande skratt ...

Och slippa se dina smärtsamt
besvikna tårar...

© Peter Stjerngrim