Det kalla porslinet
möter min arma panna
en uppgivenhet som sjunger
i min kropp
den växer och värker
en sång som söker
vi blöder inombords
längs en enslig stig

Den stora tröttheten
får inte vinna
det vore för enkelt
att låta sig övermannas
försvinna bland alla frågor

Dimman i mitt huvud
det mystiska i att förbli
sittande