Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
barndom


blå cykel

Jag fick en blå cykel
av min pappa
en mustang
en ny

jag skulle börja skolan
på hösten
morfar hade dött
alldeles för tidigt

jag bodde hos mormor
hon skulle inte
bo ensam
och det var trångt i stan

mina föräldrar
hade stora hjärtan
och dom visste
var jag trivdes bäst

jag cyklade fritt
trots mormors oro
på jydavejen
eller mösastigen

i brödaviga bodde ragnar
vi lekte ibland
när jag inte hjälpte mormor
att reda garnen

trots morfar var död
så fortsatte fisket
i mindre omfattning
morbror stig snickrade alltmer

vi var ofta i viga
mormor och jag
där luktade fisk
och var full verksamhet

pappa satte in
deras värmeledning
ihop med Tore smugglaren
han hade smugglarkeps

han hade en dotter
som hette Barbro
vi blev klasskamrater
i en källarlokal i Mölndal

det blev höst
jag hämtades in
till Mölndal
skolan började

min blåa cykel följde med
vi bodde i en lägenhet
i ett hus
omgivet av ängar

men det byggdes överallt
vi lekte på byggena
till våra föräldrars
förtvivlan och oro

den blåa cykeln
var alltid med
och världen blev större
på gott och ont





Fri vers av tom boreland
Läst 318 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2019-05-12 07:55

Författaren tom boreland gick bort 2024. Texterna finns kvar på poeter.se som ett minnesmärke på den avlidnes och/eller de anhörigas begäran.



Bookmark and Share


  anits VIP
Så fint och gripande skaldat om en svunnen tid.
2019-07-03

  överlevaren VIP
Underbart ordat om en svunnen tid!
2019-05-12
  > Nästa text
< Föregående

tom boreland
tom boreland