Hon förfärades över skrivkrampens outhärdliga makt
men stod ändå där
redo att möta ett nytt blad
Hur än pennan blödde där mot pappret
så kom liksom orden allt för stötvis för att riktigt passa ihop
Ingenstans fanns en början som ville passa med slutet
och allt berodde på dig
Dina ögon
Hela din existens störde henne
och fick meningarna att stamma i fingrarna
Hon sökte ord att skriva över dig med
men hon fick bara tomma sidor