Vi gräver efter tecken
i drömmens terräng, dess mjuka sluttningar
räknar nätter, en efter en
enligt förlustens matematik
där ruset slingrar genom kroppen
vi är beroende
av omständigheterna
hur du är jag när du benämner dig själv
av vetskapen att djuphavsgravar finns

ovanför ytan sträcker du din hand
vidrör ömt alla de levande djuren
subtraherar ett efter ett