Brutalt bruten vinge i skyn
och jag faller handlöst i golvet.
Tiden går och börjar sedan falla
genom ett rum fullt av människor
eller rättare sagt spöken.
Det finns inget att säga i skymningen
och dagar utan sol är solkig tapet -
första-maj-tågen stinker och skalla,
och jag känner torftighetens öken
av din beröring av min späda kropp.
Tung är tystnaden som fångar mig -
den rensar rent i mina garderober
utan att lämna ett spår av regnet -
tystnaden stärker mig likt linolja
och min mor bjuder på terpentin,
men maten är god och närande
och min far bjuder på ett gott vin.