Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Långt bort

vägen hem till henne var alltid snårig
regionbussarna stannade flera hundra meter
från hennes hus
och landsvägarna hade varken plats för bilar
eller andra motordrivna fordon

en gång gick jag hela den långa vägen
hemifrån mig
hem till hennes hus
fötterna hade domnat och jag kände
hur hjärtat löpte gatlopp
innanför min bröstkorg

när jag kom fram hade någon spikat för
hennes fönster, satt en bom för dörren och
plöjt upp den livfulla trädgården
där hyacinth och maskrosor hade levt
i harmoni sedan urminnes tider

jag ställde mig på det planlösa fältet
och skrek så att mina lungor rann ur
min vidöppna mun

fåglarna vände om,
tog kurs norrut
satelliterna föll mot marken och
de döda stannade upp med att gräva
sina värn

när stormen inom mig hade lagt sig
tände jag en cigarr och såg ut över vidderna
röken blandade sig med minnet av henne:
då hon bar sin gula klänning och dansade in den
frostbetäckta natten

en dag ska jag hitta henne
en dag ska jag åter se henne dansa
om jag så måste vända ryggen mot elden
och röka utan lungor




Fri vers av henke_r
Läst 182 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2019-07-08 00:33



Bookmark and Share


  Jenny Leine VIP
Gillar hur du bygger upp din text och ditt originella bildspråk. Hela texten är som en liten berättelse och man vill bara veta mer. Avslutningen är effektfull.
2019-07-08

  DavidM VIP
Dansen i den kalla natten. Ryggen mot elden. Formuleringar och utvidgningar i en text som ger rena, påtagliga känslostämningar att ta del av. Vackert författat.
2019-07-08

  Kungskobran VIP
Intensiv berättelse om förlorad kärlek och längtan
2019-07-08
  > Nästa text
< Föregående

henke_r
henke_r