För han tog sats och hoppade vigt upp som en katt
mot natthimmelen då han genast roffsade åt sig
några små stjärnor i ett nafs
Handen full
Ett gäng små stjärnor som han sen stolt visade upp
för alla som sin egna lilla glittriga skatt
Men vi alla blev helt chockade och kunde knappt
hålla oss för skratt
För ute var det nu alldeles kolsvart
Nä, man kunde inte ens se handen framför sig
Så då bad vi Johnny lite snällt att kasta tillbaka alla
stjärnorna upp till himmelen igen
Vilket han gjorde då han är våran allas vän
Tack Johnny!
För nu lyser natthimmelen åter igen så att man kan
hitta hem....

Ken Cassel
14/7-2019