Drömmens frånvaro av yrsel
du ser rummet från alla håll samtidigt
innanför ögonen ensam

ser skuggdjuren med sina leende tänder
tunna som svalornas revben
språket vanställt, skimrande

och halspulsen genom sömnens bråddjup
att alfabetet efter sin sista bokstav
ändå fortsätter

sitter du stilla med blicken
som tidevarvs nav
duvornas livlösa kroppar ur himlen