Känslan när ett nytt liv kommer till Tellus.

ett spädbarn som nyss precis som en tulpan slagit ut sina
blad bland tusen ännu ofödda.

Ett skri efter värme och ömhet och föda, helt omedveten
hur stort jordelivet egentligen var.

Å att myndiga själar kunde orsaka mycket tvister
och sorgdräkt- slutligen blev skriet till glädjeyttringar och
den nyfödda själen fick lugn.

Tänk så egendomligt det kan va att just det
spädbarnet kan bli något för oss individer att
komma ihåg i talrika sekel
framöver

att ett dylikt litet knyte kan bli något ihågkommet
och något makalöst för oss, mänskligheten som
somliga kommer minnas som något ytterst ypperligt.