- Men först går vi vidare i vår rundvandring ibland rummen.
Jag får väl visa er nästa rum som är biblioteket. Följ med
här. De gick över till andra sidan av salen och passerade
genom en öppning. Böcker, böcker, böcker. Hela salens
väggar var fyllda med böcker. Översållade hyllsektioner
fanns även utställda på golvet. Olika ämnesområden var
noga utmärkt i avdelningar. Antiken, Biologi, Filosofi, Poesi,
Vetenskap, Romaner, o.s.v.

Hugaligen fick syn på avdelningen Trolldom och Magi.Hon
började intresserat läsa på pärmarna. "Magisk Mystica av
Snoken Strularsson", "Trolldomsk0nstens Lärobok av Magica
Hex", "Häxbrygdernas Kokbok av Mamma Morfin", " Sejder,
Galder och andra Sånger av Maestro Feel-Disharmonic.
Borta vid avdelningen för Ruskiga Sagor stod Anders och
bläddrade i en bok av "Bröderna Grymma".
De befjädrade spejarna stod djupt försjunkna och studerade
" På Spaning Efter De Tider Jag Flugit av Åke Fjällvråk".

- Opp, opp, opp, hallå där! Fastna inte bland böckerna. Följ
med här. Ska vi ta en snabb titt in i mitt sovgemak innan vi tar
någonting att äta.
Morgana inväntade inget svar av de läsbitna gästerna utan
stegade vidare. Hon kom förbi Anders som intresserat bläddrade
i boken " Dracula överger kistan för en DUX-SÄNG"
En bit bortom hyllsektionerna öppnade hon en dörr och visade
in dem.
En stor vackert dekorerad himlasäng stod ställd mot väggen rakt
fram. Till vänster såg de ett sminkbord med speglar,askar, dosor,
och flaskor. På högra sidan fanns garderober infästade i väggen.
De var utsmyckade med sirliga sniderier.
Här skulle IKEA:s möblemang få skämmas, p.g.a. all prakten.
En stor kristallkrona lyste i taket. Golvlampor vid sminkbordet,
tavlor, hyllor med prylar var det också gott om.

- Nåja, nåja, nu får det räcka. Vi tar lite rast vid matbordet. De
strosade tillbaka till matsalen.

- Sitt ner för all del. Ni skall få lite förplägnad innan jag berättar
vidare. Låt bara bli den där nionde stolen på kortsidan, det är
"Sfärernas stol", den är endast ämnad för mig och ingen annan,
sa hon strängt och spände blicken i dem.
Hon gick först mot bibliotekets öppning, men vek av mot den
högra delen av väggen. Där drog hon ifrån ett draperi och ropade.
- Primus, gojan min, sätt fart på serveringsvagnarna.

- Kra, ja, ja, min sköna dam, skall bara avsluta mitt samtal med
den ljuva Staren Singoalla. Kra, kra, krax, kvitt, kvitt, ..... det
hördes bjäbbande, kraxande, och vackra drillar bakom draperiet.
Där efter kom två vagnar per automatic utrullande med förnöd-
enheter. Det stannade en på varje sida om bordet.

- Välsignad vare tekniken, mumlade Morgana. Hon drog fram
ett spö och slog tre gånger i luften innan hon ropade.

- Fat och kopp
lyft er opp
skålar, flaskor, glas,
landa utan kras
knivar, skedar, bestick
lägg er på bordet kvickt

Det surrade till i luften som sedan fylldes med porslin och bestick,
svävande ovanför vagnarna. Det landade odramatiskt ett kuvert
framför var och en av dem. Hugaligen applåderade glatt.

- Bravo, kunde inte ha gjort det bättre själv.

- Ta för er nu, så ni mäktar höra om ondskans försök att förgöra
godheten, sanningen och visheten i världen. Morgana klev bort
till "Sfärernas stol", satte sig ned , och betraktade sedan välvilligt
sina gäster.
Fisksoppa slevades nu upp i skålar, bröd bröts, flaskor öppnades,
glas fylldes, skrapningar, klirr, och sörplingar började höras när
anrättningen fyllde deras hungriga magar.
Ett enträget jamande trängde plötsligt fram.
-MJJAUUUU !
Morgana kände att någon klöste försiktigt på hennes cape. Hon
tittade ned.

- Oj, dig har vi glömt bort. Ena handen sänktes ned och kliade
honom under hakan. Vad heter du min lilla vän.

- Kulan......och jag skulle inte ha något emot något ätbart.

- Primus, Primus, ordna lite kattmat åt Kulan här.
Det slamrade till bakom draperiet i köksregionen igen, sedan
drogs skynket åt sidan. Papegojan Primus kom utdragande
med en bricka ovanpå en liten vagn. Han föste fram den till
Kulan.

- Hå, hå, här skall du få lite att mumsa på. Mer magi än det
här blir det inte denna gången. En stor skål med mjölk och två
strömmingar på ett fat syntes på brickan. Kulan kunde inte låta
bli att spinna av tacksamhet.

- Purr, purr, purr, hörru dörru man får väl tacka som allra
mjukast. Han satte genast tänderna i strömmingen...aaaaah,
gudomligt gott är bara förnamnet, tänkte han och sneglade på
mjölkskålen.
Måltiden avslutades med belåtna smackande. Den ena efter
den andra, började trevande söka sina blickar mot Morgana
som iakttagit deras förehavande vid matbordet.

- Ja då så mina vänner , nu skall ni få lite mer matnyttigt att
sätta i er, men den här gången är det information som gäller
ert farliga uppdrag. Lyssna noga på det här, jag har mycket
att berätta för er. Hon samlade sig en aning innan hon fortsatte.

-Att ta sig över de Himlande Bergen är omöjligt p.g.a. de isande
stormvindar som blåser där. Ni måste färdas genom de
Himlande Bergens grottor som bebos av Glaciärfolket. Dessa
människoliknande varelser som bor inne i berget, är ursprung-
ligen från en högt stående kultur i en av världarna i "den Galakt-
iska Federationen". Under ett spaningsuppdrag blev de jagade
och beskjutna av " Dödens Ryttare"..... Nekroserna, som är ett
ondskans folk, vars enda syfte är att bekämpa och förslava allt
levande för sin egen vinning. I hybris anser de sig vara guda-
sända att härska och behandla universums alla världar som om
de vore leksaker att kriga med.
I stridens hetta lyckades de fly från dem genom ett av de svarta
hålen. Svårt skadade lyckades de nödlanda här och hamnade i
Grönskans Dal. Ja, den ligger på andra sidan av de Himlande
Bergen. Varma källor gör denna dalgång till ett viktigt grönskande
paradis. En Edens lustgård fylld av fruktträd, bär, och grödor av
sällsamt slag. Unika och endemiska djurarter finns även fram-
alstrade i denna isolerade dalgång.
Deras skepp var fullständigt förstörda. En återvändo tillbaka blev
omöjlig. De tvingades stanna, och under lång tid levde i välmåga
av alla förnödenheter som bjöds dem.
Sedan kom istiden som en chock. De började gröpa ur berget med
sina avancerade verktyg och maskiner. Det blev en kamp för att
överleva. De byggde gångar, salar, och grottor som fylldes med
förnödenheter. Kor,getter, hästar, ja även fåglar fördes in. Stora
odlingar av säd, ris, och frukt bereddes och bevattnades med de
underjordiska floderna. Det hela belystes med ljuskristaller som
drev bort mörkret med sina strålar.

Under den långa tid som de vistades där, förändrades deras
kroppsliga anatomi delvis. Deras hud blev helt vit, synen för-
ändrades bitvis. Den anpassade sig till mörkerseende och hörseln
ökade i styrka och frekvensomfång. Tal och ordväxling blev allt
mer sällsynt. De kommunicerade allt mer med bilder och telepati.
Nu, idag har de återfått grönskans dal och nyttjar den än en gång.
De måste däremot skydda ögonen och kroppen mot solljuset.
Därför bär de speciella solglasögon och kläder som skyddar mot
det ultravioletta ljuset som de inte klarar av.
Som ni kanske förstår, det krävs varsamhet och försiktighet att
möta ett folk som levt så isolerat från omvärlden.


Fortsättning följer i del 23