Klockan var sju på morgonen och frugan hade precis åkt till arbetet. Skönt. Jag hade legat vaken bredvid henne sedan två och låtsas sova. Det tog på krafterna att ligga där med hela kroppen full av vakenhet och spritt. Men nu hade hon åkt och jag kunde husera fritt. Låste ytterdörren. La mej på knä framför vardagsrummsbordet och hällde upp en hög av det vita pulvret. Tog fram rakbladet, hackade och formade två långa strängar. En till varje näsborre. Ett avklippt sugrör ett djupt andetag. Line ett i ena line två i andra. Skaka huvudet känna den beska smaken i svalget. Svedan i sårad näsa. Faaan, nästan hälften kvar på bordet. Får inte i mej tillräckligt. Och att ta det via munnen inget tänkbart alternativ. Så djävla tråkigt och amatörmässigt. Men det fanns ju en annan lösning på det problemet. I sju år hade jag knarkat men aldrig liksom identifierat mej som en knarkare. Jag använde ju inte spruta ock kanyl. Alltså inte någon knarkare. Men nu var det så att jag behövde ett sätt att få det hela att fungera. Bestämde mej för att åka in till stan och fixa utrustning. Inga problem. Åter hemma efter en timme. Fem blå kanyler, två 2meters och tre 5meterspumpar. Tjacket hade jag redan i en påse i fickan. Tyckte det som en fin ide att ta båten ut på Bråviken för att debutera. En jungfruresa på sätt och vis. Tog med mej kastspöt mest som kuriosa och gick ner till båten. Nästan vindstilla och sol sken för fullt. Åkte cirka fem minuter innan jag slog av motorn. Hade en glasburk där jag gjorde iordning en lösning som om det var det naturligaste jag kunde göra just då. Själva förfarandet var inte obekant, hade arbetat som mentalskötare i flera år. Att ge injektioner var inget nytt. Det nya var att sticka sig själv. Filtrerade och fyllde femman satte på blå. Livremmen runt armen , slog lite lätt några gånger och där var den, venen. Stick och värsta Pulp Fiktionsvaret direkt. Kolven i botten, ut med nålen. Pekfingret på hålet armen i luften. Madre Mia, ruchhhh i hela mej. Allt händer på en gång. Andas så fort som om jag var rädd för att missa en sekund. Kuken som en ny bekantskap bara dunkade sig stor av sig själv. Svetten trängde fram ur varje por. Oj, kan det bli så här varje gång, tjolla hej tjolla hoppsansa. Nu var det bara jag och min drog och jag var så nöjd med det. Startade motorn och satte av mot en ö. Mådde alldeles lysande. Kom iland. Tog med mej en skruvmejsel. Hade fått en sådan lust till att bryta lite. Hittade en sommarstuga. Öppnade ett fönster och fullständigt länsade den. Ett djävla jobb var det att släpa alla grejer ner till båten. Det var tamejtusan ett helt bohag. Surrade fast hela lasset med rep och då var det kväll. Ett gott dagsverk till ända. Puttrade med båten hemåt. Lasset så högt att jag fick hänga ut på sidan för att se vart jag var. Kom att tänka på vad jag skulle göra av alla grejer. Blev nojig och själpte allt i sjön. Styrde mot hemmabryggan och hade inte en aning om vad detta var början på.