I takt med lövens färgskiftningar dör vi.
Från klart och skarpt till dovt och fallande.

I takt med höstens intågande förloras själar.
Från vilda nätter till mulna mornar.

I takt med kylans återkomst står vi här, handfallna.
Från lyckliga tjut till ekande rop.

Det är nu vi dör. Det är nu vi förlorar.
Det är här vi begravs, i högar av dova löv, svala dagar och blir ett med mörkret.

Det är här och nu. Tillsammans med hösten, som vi blir ett med allt. Kalla, tomma, döda.