Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Obygd

Staden växer mellan tallarna
byggnadernas tunga kroppar
vätskande sår i mossan
enbuskarna i dimman
som kvarglömda barn
ryggar mot betraktaren
bakom deras ansikten, djurhuvuden
där ögonen skulle sitta
glöder rader av eldflugor
försjunkna i djup sömn


Fri vers av Grävling
Läst 157 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2019-10-15 13:01



Bookmark and Share

    ej medlem längre
Utsökt skaldat! Obygden får sjunka i skymundan i all sin sårbarhet i takt med exploatering och civiliserad bebyggelse. Fast det är kanske just det. Att vi tappar kontakten med de vi egentligen är, en del av ett större sammanhang, ett naturens kretslopp.
2019-10-16

  Judas Ekholm VIP
Stiligt så det skvätter om det. Berörande och starkt. Bra!
2019-10-16

  Kungskobran VIP
Fint om stadens mödosamma tillväxt
och den stackars människan
2019-10-15
  > Nästa text
< Föregående

Grävling
Grävling