Ingen förstod.
Sängen var för smal
han hade ramlat ur
grindar sattes upp nästa dag
han ville hem
han kunde knappast gå

Vårdpersonalen kom med en gåstol för att träna
en sele spändes fast runt hans kropp
han kunde bara gå tjugo steg
gången därpå blev det färre

På kvällen var han törstig
nattpatrullen hade satt fram vatten
men han räckte inte fram för att ta glaset
ringde på sin larmklocka för hjälp
han som hade varit så stark låg nu till sängs
hans hjärta och njurar var försämrade
och han blev sakta svagare men
fick all hjälp han kunde få

Hans sista önskan var att få måla en akvarell och
bad att få sin målarväska och att få bli utkörd till dagrummet
där han plockade fram sitt block och färger
och fick ett glas vatten att doppa penslarna i

Då det var sent i november ville han måla en rolig luciabild
och han visste att det skulle bli den sista
med sina bästa akvarellfärger och under stor ansträngning
blev det en härlig bild av ett Luciatåg
överst skrev han ” det enda tåget som alltid går i tid är luciatåget”
underst textade han ”en glad julhälsning” med sin guldpenna.

Nu ville han hem.