Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Veranda

Det är den punkt där våra dikter upphör
och nässlorna sveper mot husväggen
ett ord inkilat mellan väggplankorna
en hes vind genom gräset
mellan lakanen som buktar på strecket
och släntens virvlande tistelfjun

alla sånger är platser jag minns
och händelser jag gömt
pyrande vekar av flätat gräs
och en dikt som skriver sig på din arm
upp mot axeln, ner längs bröstets fält
där stararna rastar inför flykten


Fri vers av Grävling
Läst 275 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2020-01-08 17:54



Bookmark and Share

  Eva Langrath VIP
Vacker poetisk text.
2020-01-13

  Anya VIP
Du skriver så vackert. Läst flera av dina texter. Fortsätt skriv.
2020-01-09

    ej medlem längre
Den Punkt där dikterna upphör är just den plats där dina dikter öppnar upp allt, en ordlös veranda mot en hisnande utsikt, en egen poetisk värld med ett djup att längta i, med ett eget liv och universum bland besjälad natur, en vandring inuti genom vår hud och våra ögon och någonstans är en hotande förgänglighet nära vilket ger intensitet och en mystisk, ibland nästan mystisk närvaro.
2020-01-08

  Solweig Jansson VIP
Svårt att finna ord att beskriva känslan jag får - underbar blir lite fattigt - många känslor som tumlar om varandra ! Väldigt vackert ! Sakralt - ett annat ord som plötsligt kom för mig ...
2020-01-08

  Stanley Rydell
Verkar för mig som en titeldikt för din lyrik. Kan låta som att förminska men jag släpper bara fram en spontan reaktion, ett igenkännande. Kanske strof två bär fragment av Grävlingpoetik? Oavsett sugs jag in i diktens plats och händelse. Läste fel först glömt, det skrivna gömt blev få en uppenbarelse!
2020-01-08
  > Nästa text
< Föregående

Grävling
Grävling