Minnesluckorna slår i vinden
ett fotografi av en utdöd civilisation
där varelsernas sjunkna blickar
suger tag i din blick, håller den
blind och avsiktslös
och utdömda byggnader rör sig sakta
i takt med tidvattnets andning
mörkret i dem rullar in i dig, dånande
som vågor som spricker mot sten
det ömtåliga ljuset i vänthallen
raderna av kroppar