när jag möter någon efter en lång ensamhet utorkad på kärlek

med enorm hunger och törst , söker jag efter beröring och värme

men det är inte så lätt att hitta då jag är fylld räddsla att bli

sårad igen , jag vill så järna och behöver , för jag blir avundsjuk 

när jag ser andra lyckliga gå hand i hand pussar eller kysser

varandra , då blir jag så glad samtidigt som det gör ont inom

mej och jag blir ledsen när jag tänker på vad jag hadde och

förlorade, för hon som jag älskade sålde allt vi hadde och gått

igenom för tjugo tretti minuter i sängen med någon annan 

var det verkligen värt det betyde jag inte mer för dej ? min 

mun säger försvin här i från men mitt hjärta säger snälla

stanna kvar det blir kaose inom mej det är svårt att älska

någon som har sårat en men man vill inte släppa taget