Han ville ge sitt liv

en andra chans

och för alltid sluta

följa alla andras svans

Att nu se de chanser

han hade bränt

då när insikt blev

hans instrument

Han ville falktiskt leva

trygg där i natten

minnas alla de platser

där han lämnat hatten

Men flykten fanns

i eldens vatten

då när ångesten

kvävde alla skratten

Så ge mig flaskan

och sjung min sång

för jag är så rädd

och natten lång

Vi är alla dårar

under stjärnorna

där rusets begär

nu formar hjärnorna

Ja han levde där

i ett magiskt rus

så ynkligt tragisk

men i sus och dus

Vår framtid formas

ju av vår historia

även för dem

som saknar en gloria

Nu inte tanken längre

formar de tomma orden

för en livets speleman

har nu lämnat jorden

För nu finns svaret i 

hans gravstens skrift

att en livslögn blev

hans livs bedrift

Ja så trygghet är

ett ganska trubbigt ord

som känns förgängligt

här på vår jord

Vår jord den snurrar

varv på varv

men skapar så lätt

ett ganska sorgligt arv

Copyright © AndLou