Korallhänderna som burit oss
och brutits under vindens tyngd
ljudet av röster över snölösa fält
rasslandet av sekunder

hettan som svävar över asfalten
åkersjöarna längs vägen
i den glänsande gyttjan, ett rede av kvistar
ett spräckligt ägg

finns världen men inte vi
vem minns riskornens svalka i kupade händer
vem minns tunnorna med honung
sotmålade kindben

vem vet namnen på alla sjunkna städer
vem bär korgen mellan fröbankernas hyllor
vem ska skydda stjälkarna
när de tränger upp genom de murkna golven

du ropar ett namn i drömmen
och vi hör, som genom ett vatten
knäppandet av ryggsköldar som öppnas
raspandet av rötter